Energi och klimat
Det finns många energiberäkningsprogram både svenska och utländska som är bra att ha när man skall göra olika beräkningar. En del är gratis och en del finns att köpa. Alla kan hjälpa dig att få idéer om hur du kan spara energi och på så sätt hjälpa till att rädda klimatet. Programmen för energibalans i denna portal har en dynamisk beräkningsmetod och räknar med tidsupplösningen en timma. (1h). Detta gör att noggrannheten kan bli betydligt större än med schablonmetoder, gradtimmar eller månadsmedelvärden.

Alla beräkningar är gratis. Ingen inloggning behövs.
Beräkningarna följer de svenska bestämmelserna i Boverkets Byggregler (BBR) som bygger på Energiprestandadirektivet från EU, Plan- och bygglagen och Plan- och byggförordningen, samt tar hänsyn till de standarder som är tillämpliga inom området.

Regeringsuppdrag

Programmen i denna portal har använts exempelvis för att skapa underlag för Sveriges redovisning till EU om att kravnivåerna i BBR ligger på en kostnadsoptimal nivå. (Cost optimal calculation enligt EU-direktiv 2010/31/EU). Underlag till kravnivåerna i BBR har beräknats med detta program sedan 2008. Se länk nedan till Boverkets och Energimyndighetens rapport till regeringen med exempel på referenshusberäkningar och där sidan 25 ger kompletterande information. Cost Optimal report

Detta program har också använts av Boverket för att ta fram rapporten till regeringsuppdraget Skärpta energihushållningskrav.

Rapport 2014:19 Skärpta energihushållningskrav

Under 2015 har Energimyndigheten och Boverket använt detta program för att inom regeringsuppdraget Kontrollstation 2015 ta fram rapporten  Utvärdering av lågenergibyggnader - en fallstudie  Utvärdering av lågenergibyggnader 2015  

Under 2017 har Energimyndigheten och Boverket använt detta program för att, som en fortsättning av regeringsuppdraget Kontrollstation 2015 samt Demo-projektet, ta fram rapporten  Utvärdering av lågenergibyggnader - en fallstudie  Utvärdering av lågenergibyggnader 2018  

 Bygglov

När man söker bygglov vill kommunen se en energiberäkning som visar att det nya huset eller den nya tillbyggnaden kommer att uppfylla gällande regler som finns i Boverkets ByggRegler (BBR).

Det viktigaste som kommunen normalt vill se, är att huset klarar kraven i BBR med avseende på:

• Specifik energianvändning (med hänsyn till ev tillägg)
• Effektbehov inklusive värmepump (med hänsyn till ev tillägg)
• U-medel-värde (beroende på om det är bostad eller lokal)
• Energi för kylbehov (beroende på energislag och typ av kyla)
• Tillskott från solvärme eller solcell (som ev tillgodoräknats)

Så här kan man själv göra dessa beräkningar i denna portal.
Det går normalt inte att göra en energibalansberäkning bara genom att trycka på en knapp. Det är vissa uppgifter som måste plockas fram först. Och några förberedande beräkningar måste eller kan göras. En sådan beräkning som alltid måste göras först är U-värdesberäkningen. Den talar om hur välisolerat huset är. Det finns ytterligare två beräkningar som man kan göra separat här i denna portal, men det är inget krav. Det är Sol och Kyla samt DVUT. Se mer om detta längre ner.
  Hushållsel ingår inte energibalansberäkningen. Dock kan man tillgodoräkna sig den värme som hushållselen alstrar. Den nyttiggjorda delen av denna är mindre än 100% av hushållselen. Särskilt på sommaren när man inte har något uppvärmningsbehov leder den snarare till övertemperaturer med påföljande vädrings- eller kylbehov. Men detta räknar programmet ut, automatiskt.

Arbetsgången framgår av numrerade punkter nedan:

1. Ritningarna (eller skisser) på huset.
På ritningen kan man mäta hur många kvadratmeter av olika byggnadsdelarna huset har.
Det är bra att skriva ner dem. Så här:

Ytterväggar m2:
Vindsbjälklag m2:
Fönster m2:
Ytterdörrar m2:
Golv mot mark/krypgrund m2:
Atemp (golvarea i bostaden) m2:
Aom (Omslutande area för hela klimatskalet) m2:

Sedan får man bestämma sig för hur tjock isolering huset skall ha i de olika delarna. Och ta reda på vilka ytterligare material som ingår i respektive väggen, golvet och taket. Det kan exempelvis vara trä, gips och tegel. Men även luftspalt i en vägg. 
   Ta reda på U-värdet för de fönster som skall användas (Se broschyr från fabrikanten). Ta reda på U-värdet för de ytterdörrar som skall användas (Se broschyr från fabrikanten). Man får välja lite själv här hur man vill kombinera ihop sitt hus. Men medel-U-värdet för klimatskärmen får inte bli högre än 0,4 för bostadsbyggnader eller 0,6 för lokaler.

Vet man inte hur mycket isolering man skall ha får man hitta på egna startväden för beräkningen. Exempelvis kan man börja med att anta att väggar skall ha 200 mm mineralull, tak ska ha 400 mm och golv ska ha 300 mm cellplast. För fönster och ytterdörrar kan man sätta U-värdet till 1,2 inledningsvis.
Dessa värden kan man behöva förbättra efter det att man gjort sin första beräkning. Det blir lite pusslande, men samtidigt har man frihet att själv välja hur man vill ha det.

Allt skall sluta med att man genom sina beräkningar kan visa att huset klarar kraven på:
a) specifik energianvändning [högst 55 kWh/ m2 år för elvärmt hus i södra Sverige]
b) max effektbehov [högst 4,5 kW för hus upp till 130 m2 i södra Sverige]
c) U-värdet för klimatskärmen [högst 0,4 för bostadshus, högst 0,6 för lokal]

2. 1 Att göra en U-värdesberäkning [ Välj U-value på huvudmenyn ]

Det nya programmet för U-värdesberäkning heter U-value på huvudmenyn. Det har information på svenska och engelska. Normalt är det svenska när programmet startas.

Man måste veta hur de olika byggnadsdelarna ska se ut innan man kan mata in detta i progrrammet. Man kan givetvis prova olika material och tjocklekar för att komma fram till rätt konstruktion. Area- och materialuppgifter om tak, väggar, fönster, dörrar och golv matas in först. Därefter kan man göra U-värdesberäkningen, med en knapptryckning. Det finns enkla instruktioner på engelska, när programmet startar.

2.2 Att göra en U-värdesberäkning [ Välj U-medel på huvudmenyn ]

Detta är det äldre programmet. Det kommer att utgå senare.

Under punkt 1 i U-värdesprogrammet registrerar man in värden för fönster och dörrar. Skulle det dessutom vara så bra att man redan vet U-värdet för väggarna så kan man registrera in dessa också med sina kvadratmeter. Detsamma gäller för tak och golv.
  Normalt är annars att man går till punkt 2 på skärmen och registrerar in uppgifter för en vägg för sig (kan vara alla väggar på en gång om de har samma isolertjocklek). Det gör man genom att välja de material som ingår i väggen. Börja utifrån med fasadskiktet. Är det trä, tegel eller något annat? Välj det rätta materialet i listan och ange hur tjockt det är. Fortsätt med nästa material som oftast är en luftspalt. Ange tjocklek. Fortsätt med nästa material på samma sätt tills du fått med alla i väggen. Ange hur många kvadratmeter väggen har. (Detta glömmer man ibland). Normalt skall man även ta med köldbryggor. Dessa finns vanligen nere längs ytterväggens underkant i betongens kantbalk, runt fönster, i mellanbjälklagets anslutning i yttervägg, i ytterväggens hörn och anslutning mot tak. (Endast vissa av dessa kan för närvarande beräknas med detta program.) Normalt motsvarar dessa tillsammans mindre än 20% av U-medelvärdet. Gör därför istället ett schablonpåslag på U-värdet med 20%. Det finns en knapp på skärmen som gör detta och som man klickar på när man registrerat in en vägg. Klicka sedan på Beräkna U-värde. Klicka på knappen "OK spara denna byggnadsdel", som lägger till detta till den gemensamma sammanräkningen.
  Uppe till höger syns en lista på de delar som man redan har registrerat in och längst ner till höger finns det uträknade U-medelvärdet. Tag sedan tak respektive golv på samma sätt. När man registrerat in alla delar noterar man det framräknade U-medelvärdet. Detta får inte vara högre än 0,4 i bostadshus. För lokaler gäller 0,6.


3. Sol och kyla [ Välj Sol - Kyla på huvudmenyn ]
Denna beräkning är inte absolut nödvändig. Den kan man hoppa över om man inte vill finräkna.
Men om man vill tillgodoräkna sig den solvärme som kommer in genom fönster, kan man göra det separat här. Skriv in värden för huset. Ange sedan hur stora fönster huset har samt i vilken riktning de sitter. Ange även om det är två-glas eller tre-glas, eventuell skuggning och metalloxidskikt etc. Man kan ange detta för max 20 olika fönstertyper och/eller fönsterriktningar. Normalt har ett hus fyra väggar och samma sorts fönster runt om. Om exempelvis fasaderna är mot Norr, Söder, Öster och Väster och alla fönster har samma egenskaper behöver man använda fyra glasparti-nummer för att registrera detta. Om huset, i ett mer avancerat fall, har olika fönster men i samma väderstreck kan man dela upp dem under flera nummer i listan över glaspartier. Som resultat av denna beräkning får man besked om antal kWh nyttiggjord solvärme som huset får in genom dess fönster. Om huset har elektrisk kylning skall energin till kylmaskinen tas med i energibalansberäkningen, som vi kommer till senare. Kom ihåg värdena för nyttiggjord solenergi och kylenergi som man får fram vid beräkningen.
  Eftersom man vill ha en viss säkerhetsmarginal i sin energibalansberäkning kan det dock vara klokt att inte ta med denna tillskottsenergi som kommer från solen och räknats fram på detta sätt. Det är ju också lite osäkert hur man använder persienner och dylikt. Se under alla omständigheter upp, så att inte detta tillskott överskattas. (Det misstaget har gjorts under tidigare år vid användandet av ett annat beräkningsprogram.) När det gäller kylenergin, måste man bara ta med den i energibalansberäkningen om man verkligen tänkt ha en elektrisk kylmaskin eller köper exempelvis fjärrkyla.

4. Dimensionerande vinterutetemperatur [ Välj Tidskonstant DVUT på huvudmenyn ]
Denna beräkning är inte absolut nödvändig. Den kan man hoppa över om man inte vill finräkna.
Dimensionerande vinterutetemperatur eller DVUT som det förkortas är den utetemperatur som är den kallaste som man skall räkna med att huset kommer att utsättas för. Ju lägre denna är, desto högre effektbehov får huset. Här gäller det att tänka rätt. Om man överdriver byggnadens aktiva värmekapacitet och lyckas räkna fram en hög DVUT så är det lättare att klara effektkraven i Boverkets byggregler. Men risken är då att värmesystemet blir underdimensionerat och inte räcker till den kallaste dagen på året. DVUT beror, enkelt uttryckt, på var i landet som huset är beläget och hur tungt material det är byggt av. Om man räknar fram en DVUT här så kan den senare användas i energibalansberäkningen. (Men normalt duger energibalansprogrammets egen beräkning eftersom det sällan slår på mer än några tiondels grader.)

5. Värmepump [ Välj Värmepump, beräkna på huvudmenyn ]
Om man tänker använda värmepump i sitt hus måste man skaffa fram data om den. Man behöver veta vilken som är den lägsta utetemperaturen som värmepumpen fungerar vid. En luftvärmepump kanske fungerar ner till -15 grader medan en bergvärme eller ytjordvärmepump klarar sig under -35 °C eftersom de tar värmen ur marken som är varmare. Här gäller det bara att ha koll på att behovet av framledningstemperatur till radiatorerna inte överstiger värmepumpens förmåga, när det är som kallast ute. Ta fram uppgifter från värmepumpstillverkaren om avgiven effekt och värmefaktor vid några olika utomhustemperaturer och rimliga framledningstemperaturer. Den viktigaste är den lägsta utetemperatur som värmepumpen fungerar vid. Tag därefter förslagvis 0 °C, 7 °C och 15 ° C. Dessa värden måste man sedan själv skriva in (eller klipp och klistra) i energibalansberäkningsprogrammet. Det måste som minimum vara uppgifter för två olika utomhustemperaturer. Om man anger fler ökar precisionen i beräkningen. Värdena anges i en viss ordning och med semikolon emellan (se hjälptext = tooltip).

6. Energibalansberäkning [ Välj Energibalansberäkning, BBR på huvudmenyn ]
När man har dessa grunduppgifter klara kan man starta Energibalansberäkning BBR, som finns till vänster på bildskärmen. Välj först vilka byggregler som gäller för det aktuella huset. (BBR 2009 gäller för alla nya hus efter 2010-01-01.) Välj sedan en ort som ligger nära huset för att få temperaturdata. Välj också ett län för att visa var huset skall byggas. Fyll i uppgifter om byggnaden (Man kan bortse från de förvalda byggnaderna. De används bara i experiment- och utvecklingssyfte.) Det är de uppgifter som man fyller i i rutorna som programmet använder för beräkningen. Skriv in den solenergi ( Övrigt tillskott kWh/år) och kylenergi som man eventuellt vill ha med och som man fick fram enligt beräkningen under punkt 3 ovan.
  Längre ner på skärmen får man ange vilken sorts uppvärmning huset kommer att ha.Om det har en värmepump, bockar man i den rutan och fyller i dina siffror som beskriver denna (se exempel på skärmen). Skulle du ha ventilationsvärmeväxlare istället för värmepump så anger du det istället. Programmet klarar alla varianter av uppvärmningsform, värmepump och ventilationsvärmeväxlare samtidigt, var för sig eller andra kombinationer. De värmepumpar som finns i listan kan man välja om man inte har några egna värden och ändå vill göra en beräkning på prov för att se på ett ungefär vad resultatet blir. När man fyllt i sina värden klickar man på knappen som startar beräkningen. För elvärmda hus skall både effektkravet och energikravet vara uppfyllt. Om det är uppfyllt visas detta med grön färg (annars rött). Om man har angivit en värmepump kommer beräkningen att redovisa resultatet även med denna. Det är dessa siffror som då är de som gäller för huset. De skall då vara gröna för att klara kraven i Boverkets byggregler.
OBS: för att klara effektkravet är det nästan alltid ett "måste" att värmepumpen kan fungera och ge värme även vid den lägsta utetemperaturen.


Skriv ut eller maila
Vill man spara sin energiberäkning kan man skriva ut den på skrivaren. Ett annat alternativ är att man mailar den till sig själv och sparar mailet i sitt e-postsystem.
Man kan givetvis maila hela beräkningen till någon annan som vill se vilka värden man kommit fram till.
Det finns en färdig länk längst ner på sidan som kan starta mailprogrammet och skapa ett förslag till e-postmeddelande.